Idag är jag ledsen. Ledsen och jävligt less på människor. Speciellt människor som jag tror något bra om, där det sedan visar sig att jag hade så in åt helvete fel i mina antaganden. Varför gör ni så här? Är det någon kick för er att fånga någons intresse, att kultivera någons intresse, att visa sig förstående och omtänksam, omhändertagande? Alltså jag fattar inte? Vad fan är det med människor? Hur FAN vågar du?? Jag sänker garden, jag släpper in dig i mitt liv, jag berättar saker för dig som jag inte delar med mig av till vem som helst... Är det konstigt att jag är som jag är? Är det konstigt att jag fan inte vågar lita på någon längre?

SKAM över er! Skam över er familj, skam över er KO!