"Amanda: Det låter som att du mår lite bättre, nu när du fått mer ordning

Jag: Mmm, inte bara för att jag fått ordning hemma utan också att jag faktiskt äntligen vågat släppa in släkten på riktigt. Det var ju ingen i familjen som hade en aning om att jag försökte ta livet av mig förra året t ex.

Amanda: Jag tycker du har gjort enorma steg

Jag: Bloggen har hjälpt mig mycket också, så att jag kan dela med mig av det jag vill, när jag orkar. Samt, jag har äntligen börjat omfamna mig själv och känna att det ÄR okej att inte vara älskad av allt och alla, därav att jag har börjat häva ur mig mina åsikter lite friare nu. Det känns så jävla skönt faktiskt!

Amanda: Du är en stark kvinna och jag är stolt att kalla dig min vän."

Ja, det ÄR faktiskt helt okej att jag har egna åsikter, det ÄR min rätt att säga vad jag tycker och tänker, och det är HELT OKEJ om andra inte håller med mig. Det enda jag faktiskt önskar är att även om vi inte delar åsikter om allt så kan vi ändå respektera varandra så pass att det går att föra en diskussion.

Inlägget jag skrev igår upprörde tydligen en del av mina "vänner" på Facebook så pass mycket att jag nu är två "vänner fattigare". Jag ser det inte som att jag förlorat något, ska jag vara helt ärlig så har jag faktiskt inte den blekaste aning om vilka det var som valde att avlägsna mig. Och vet ni vad? Det är helt okej, det gjorde faktiskt inte det minsta ont i mig. Hur skulle det kunna göra ont när jag faktiskt inte har den blekaste aning om vilka personer det var?

En annan grej, ja mina tankebanor följer inte alltid några mönster och det jag skriver kan verka svamlande och ostrukturerat MEN försök se bortom det och sluta dömma mig om du inte känner mig. Förvisso, jag skulle inte kunna bry mig mindre "ååååh nej, en människa på internet tycker inte om mig buhuhu"! Det kan kvitta rätt jävla mycket faktiskt, är det så att mina uttalanden eller åsikter kränker dig eller gör dig upprörd så säger jag FAN VAD BRA! FÖr åsikter SKA reageras på. Och nu svamlade jag visst bort mig igen =P

Det jag vill komma fram till är följande; Om mina åsikter inte passar in i ditt liv, så för all del, sluta umgås med mig, plocka bort mig från Facebook, läs inte min blogg, ignorera min blotta existens! Jag har varken tid, lust eller ork att ödsla min energi och kärlek på människor som inte tycker om mig för mig. Sorgligt nog är det vad jag har gjort hela livet fram till i år, men det är slut med det nu. För ett par år sedan skrev jag en status på Facebook om att jag skulle börja ta mer plats och jag bad om ursäkt i förväg ifall jag trampade någon på tårna med mina uttalanden, men vet ni vad? Jag tänker inte be om ursäkt längre, det är slut med det nu. Jag har ursäktat min existens på tok för länge, det räcker nu. Ni som står i min väg, jag är ledsen men ni KOMMER att bli överkörda för jag tänker inte stanna nu, det är hög tid att jag faktiskt börjar LEVA!

Så återigen, passar det inte så är dörren där *pekar*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vill jättegärna göra mer saker, men jag orkar oftast inte. Det har absolut inget med lathet att göra, ovilja att träffas eller att jag inte tycker om dig. Det handlar helt enkelt om att jag inte har någon energi över. Jag vet att det har varit så...

Precis hemkommen från läkarbesök, domen löd som följande: fortfarande bipolär, och den diagnosen har fått en namngiven kompis nu som heter ADD. Yäy, verkligen, jag hoppar HÖGT av glädje.. Ska återgå till att käka Fluoxetin igen för att få komma upp l...

Ny natt, samma problem. John Blund verkar hata mig. Seriöst alltså, den mängden inlägg jag gjort om just mina sömnproblem är fan sorglig, och jag är så less på det nu att jag skulle kunna skrika rakt ut, MEN det gör jag inte, då jag har min sovande f...

Först, Mannen HADE pratat i sömnen, så det blev en lite rolig historia att dra sådär på morgonkvisten *fniss*    Så okej, det blev faktiskt några timmars sömn (yey), gick in och la mig i sängen igen runt 4, är rätt säker på att jag lyckades somna...

La mig i sängen vid halv tio-ish, legat HELA tiden fram till nu (02:38) i mörker, med stängda ögon och bara hoppats på att sömnen skulle fånga mig... Men hade jag sån tur? Nej nej nej, istället blir jag bara mer och mer frustrerad över att jag fortfa...